Gå till gynekologen.

Om det inte är första gången du går till en gynekolog så vet du redan hur besöket går till. Oavsett om du redan har gått till en gynekolog eller det är första gången så kan besöken kännas lite olustiga och genanta. Om du talar om för läkaren att du är lite nervös eller förlägen så blir kommunikationen lättare och mer uppriktig.

De första minuterna hos läkaren börjar oftast som hos alla andra läkare. Först frågar läkaren om din medicinska historia och om det finns nya symptom eller förändringar i din hälsa. Han/hon inriktar sig troligen på gynekologiska frågor som "Är du sexuellt aktiv?" och "Har du upplevt några oregelbundenheter eller problem med menstruationen?" Det är viktigt att vara öppen och ärlig om din sexuella historia och alla symptom. Läkaren är inte där för att döma dig, och kommer inte att uppge informationen för någon annan. Ju mer information läkaren har om dig, desto bättre hjälp kan du få.

Underlivsundersökning

Underlivsundersökningen är det en av de viktigaste delarna av besöket. Läkaren ber dig lägga dig på rygg på undersökningsbordet och sätta upp benen i benstöden. Sedan sitter läkaren vid kanten av undersökningsbordet och undersöker alla yttre och inre fortplantningsorgan. Var inte rädd att be om en extra person med i rummet om du känner dig olustig. Det är din rättighet och läkaren blir inte arg.

Den första delen av underlivsundersökningen görs med ett spekulum. Ett spekulum är ett långt, konformat instrument som förs in i underlivet så att läkaren kan se vaginalväggarna och livmodertappen. Den kan vara av plast eller metall. Metall kan kännas kallt. Du kan be läkaren spola den under varmt vatten, så känns det inte obehagligt.

Läkaren börjar undersökningen med att försiktigt föra in spekulumet. Tala om för läkaren om det gör ont eller känns obehagligt, så kan läkaren göra justeringar.

Upp

Cellprov

När spekulumet är på plats kan även läkaren göra ett cellprov. Här använder läkaren ett långt instrument och tar en liten bit av vävnaden på livmodertappen. Detta används för att kontrollera att det inte finns förstadium till cancer i cellerna eller cancer i livmodern. Här kan man också kontrollera vissa könssjukdomar.

De flesta tycker inte att det gör ont att ta cellprov. Men du kan känna ett litet tryck, lite obehag eller t.o.m. småkramper. Du kan även blöda lite efteråt. Det är normalt och blödningen upphör efter några timmar.

Du ska börja ta cellprov när du är 18 år, eller tidigare om du redan är sexuellt aktiv. Före ett cellprov ska du kontrollera att du inte har menstruation. Annars kan resultatet av provtagningen påverkas och då måste du göra om den.

Upp

Yttre undersökning

Nu är huvuddelen av besöket avklarat och läkaren ska bara göra en liten yttre undersökning. Läkaren lägger den ena handen och trycker på utsidan av buken medan två fingrar på den andra handen (med handske) undersöker insidan. Med de här tryckningarna från båda håll, från insidan och utsidan, kan läkaren kontrollera dina fortplantningsorgan. Läkaren kontrollerar storleken, regelbundenheten, formen och placeringen av livmodertappen och livmodern.

Sedan känner läkaren försiktigt med båda händerna på båda sidorna av buken för att kontrollera äggstockarna och se om det finns ansamlingar eller ömma områden. Glöm inte att säga till om det gör ont eller känns ömt. Det hjälper läkaren att se var det kan finnas problem.

Upp