Våndas du inför menstruationen för att du vet att du får ont? Då är du inte ensam. Menskramp – eller dysmenorré med den medicinska termen – är vanligt. Mer än hälften av alla kvinnor har menskramp och en fjärdedel måste ta ledigt från arbetet eller stanna hemma från skolan.
Varför får man kramp?Varje månad byggs livmoderhinnan (endometrium) upp för att förbereda livmodern om du skulle bli gravid. Om du blir gravid, fästs det befruktade ägget i livmoderhinnan där det får näring och utvecklas till en baby. Om ägget inte befruktas behövs inte livmoderhinnan. Då bryts den ned och hormonet prostaglandin sätts igång för att framkalla sammandragningar i livmodermusklerna och stöta ut hinnan. Detta är samma muskler som används för att krysta fram en baby som föds, så de är extremt starka. En del kvinnor får högre prostaglandinhalter och man tror att det är detta som ger muskelspasmer, dvs. kramp.
Vilken sorts smärta är det?Du kanske bara känner ett snabbt övergående besvär av menstruationen, eller så kan den vara jättejobbig. Smärtan kommer ofta i krampliknande spasmer. Den kan börja längst ned i buken och stråla upp i ryggraden eller ned längs med benen, eller kännas i mitten av ländryggen. Om du har smärta kan du känna dig yr eller illamående och få diarré eller kräkas. Om detta inträffar ska du gå till läkaren. De flesta kvinnor tycker att smärtan brukar börja några timmar före menstruationen och minskar när blödningarna börjar. Men ett fåtal har fortsatt smärta fram till den andra eller tredje dagen av menstruationen.
Vad kan du göra för att lindra smärtan?Det finns många sätt att lindra menssmärta. Knepet är att hitta det som fungerar bäst för dig. Lägg dig ned om du kan när de första tecknen på smärta börjar, och lägg en värmedyna på magen. Du kan också ta ett varmt bad eller lägga en varmvattenflaska på magen.
Fråga på apoteket om du behöver smärtstillande medel. Vanliga receptfria värktabletter kan hjälpa. Smärtstillande verkar bäst om du tar dem innan smärtan blir för intensiv.
Massage kan linda menskramp. Gnid magen försiktigt eller be din partner massera din rygg. Motion under hela cykeln – särskilt några dagar före menstruationen – kan hjälpa till att lindra smärtan genom att prostaglandinhalterna minskar. Motion hjälper också till att få blodgenomströmning i bäckenet och lindra svullnader. Workout som stretchar kroppen – t.ex. cykelrörelser med benen i luften – är bäst.
Hormonbehandlingar: Kvinnor som inte får ägglossning (produktion av ett moget ägg varje månad) har sällan menskramp. Men om du har ägglossning, som de flesta kvinnor, kan läkaren ordinera en hormonbehandling som stoppar ägglossningen. P-piller används ofta av detta skäl.
Anti-prostaglandin: Dessa läkemedel skrivs ut av läkare och minskar effekterna av prostaglandinet.
Kirurgi: Förr opererade man kvinnor med menstruella problem och tog bort en del av livmoderhinnan med D&C-kirurgi (dilation och curettagen). Denna operation utförs sällan idag, men vid väldigt rikliga och smärtfulla menstruationer kan läkaren rekommendera en modernare variant med laserbehandling, endometriumablation.
När det är dags att gå till läkarenMenskramp kan även påverkas eller förvärras av andra tillstånd. Detta kallas för sekundär dysmenorré. Om du plötsligt får mer smärta än vanligt eller märker en förändring i menstruationerna ska du kontakta läkare. Särskilt äldre kvinnor ska gå till läkaren om smärtan inte blir bättre efter behandling.
EndometriosEndometrios uppstår om celler från livmoderhinnan hamnar någon annanstans i kroppen där de kan irritera och ge smärta.
Symptom: Kraftiga buksmärtor och menskramp, samt smärta vid samlag.
Behandling: Hormonbehandling är vanligt, och läkaren kan även rekommendera kirurgi i allvarliga fall.
FibroiderFibroider är utväxter i livmodern, som inte är cancerogena.
Symptom: Molande magsmärta, svullen mage, rikliga och smärtfulla menstruationer.
Behandling: Det beror på var fibroiderna finns och hur stora de är. Ibland behövs ingen behandling. Fibroider växer under påverkan av hormonet östrogen, och när hormonet minskar efter klimakteriet går fibroiderna tillbaka och försvinner. Om symptomen är allvarliga kan fibroiderna tas bort med operation eller hysterektomi.
Bäckeninflammation (PID)Bäckeninflammation, eller PID, är en långvarig inflammation i något av bäckenorganen som oftast orsakas av infektion.
Symptom: Smärta vid samlag, illaluktande flytningar och smärtfulla menstruationer.
Behandling: Behandlas oftast med antibiotika.
Du kan trösta dig med att kramperna brukar minska när du blir äldre och försvinner oftast helt efter en graviditet.
Det finns hoppDu kan trösta dig med vetskapen om att menssmärtor ofta tenderar till att minska i intensitet ju äldre du blir och ibland försvinner helt efter en graviditet.¹
